skam, skam, vem bär ditt namn
ett par förflugna ord
det var allt som behövdes
för att väcka skammen igen
fast det inte var meningen
obetänksamt - med skammens klor
riva, slita, söndra
vem bär skammens klor
ett par förflugna ord
det var allt som behövdes
för att väcka skammen igen
fast det inte var meningen
obetänksamt - med skammens klor
riva, slita, söndra
vem bär skammens klor
min kärlek till dig är ärrad
men hel
i think that i’ve finally come to
a peace with you
vila i frid
som jag ska göra i vår kärlek
det gör ont
när du plockar taggar
ur mitt hjärta
dina klor river värre sår
infektion
utan desinfektion
jag hör dem prata om mig
även när de tiger
ångesthjärta
jag vill gömma mig
men inte kurragömma
Linda lägger förlovningsringen på bordet framför sig.
- Nu vill jag göra porr.
(aftonslasket)
ojojoj, vilket scoop…
ibland undrar jag vem som är mer patetisk
- journalisten eller Linda?
eller jag som läste sk*ten
nåja
då är jag åtminstone i gott sällskap…
min kropp är här
men inte mitt huvud
även om jag först skrev tvärtom
av misstag
det är nog mycket symtomatiskt
och var mitt hjärta är
det vete fan
eller
de har ju alltid funnits här
men de är så tysta
så tysta
jag oroar mig för dem
men här vågar de göra sig hörda
Get free blog up and running in minutes with Blogsome
Theme designed by Alex King